Mitt första företag höll på att bli en kort historia, det kan jag erkänna… Jag älskar dans, akrobatik och musik, och hade drömt om att starta eget ett tag när det slog mig –  det var Uppsalas första poledanceskola jag skulle ha!

Jag hittade en lokal att hyra per timme, byggde en hemsida (ful som attan var den!), och spred ordet om kurserna till folk runt omkring mig. Till min stora glädje såg jag mailen börja trilla in. Ett tjugotal tjejer var intresserade av att gå mina kurser, och undrade när de skulle starta! Fantastiskt glad jobbade jag ihop kursupplägget, bokade lokalen och öppnade anmälan. Och… ingen anmälde sig. Inte en enda! Jag kände mig som en idiot. Det här med att driva företag var kanske inget för mig ändå? Den dagen funderade jag allvarligt på att lägga ner och fokusera helt på mitt vanliga jobb i stället. Men okej, jag försökte ju i alla fall! tänkte jag.

Som tur var lät jag bli att lägga ned! Jag bestämde mig för att jobba smartare och hitta andra kreativare sätt att nå ut till rätt personer. Jag plöjde massvis med marknadsföringsböcker. Jag kontaktade tidningarna, cyklade runt till gym och satte flyers på cyklarna utanför, skaffade mig samarbetspartners och vågade synas ännu mer. Och det hjälpte – nästa anmälan jag öppnade blev fullbokad på några veckor! Jag kunde knappt tro det, men jag hade skapat en sidobusiness som gav mig 2000 kr i timmen för att göra något jag älskade, allt medan jag hade jobbade heltid på universitetet.(Och det bara fortsatte – året efter skaffade jag en helt egen studio, fullbokade klasser alla dagar i veckan och två anställda!)

Så vad vill jag säga med allt det här? Att starta eget företag är en av de bästa sakerna jag har gjort i hela mitt liv. Det har gett mig erfarenheter jag inte hade kunnat få någon annans stans, en starkare tro på mig själv och lyckan att träffa många fantastiska människor längs vägen. Det kan vara tufft i början, men oavsett hur det hade gått hade jag inte ångrat mig.

Jag saknade både erfarenhet, kontakter och tjock plånbok när jag startade. Jag är ingen typisk businessmänniska. Jag gjorde en hel del dumma och kostsamma misstag. Ibland kände jag till och med för att ge upp. MEN jag hade en dröm, en bra plan och en vilja att ge mig själv chansen att lyckas med den, och det tog mig hela vägen fram. Det gäller att våga, och sen kan man lära sig resten. Du kan också!